Bouppteckning — vad det är och hur du gör det

En bouppteckning är ett lagstadgat dokument som listar alla den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsfallet. Det är ett av de viktigaste stegen i hanteringen av ett dödsbo — och det är lätt att missa tidsgränserna.

Vad är en bouppteckning?

Bouppteckningen är en juridisk handling som visar vad den avlidne ägde och var skyldig vid dödsdagen. Den registreras hos Skatteverket och används sedan som underlag för arvskiftet. Utan en registrerad bouppteckning kan du som regel inte avsluta konton, sälja fastigheter eller fördela arvet.

När ska bouppteckningen vara klar?

Det finns två tidsgränser att hålla reda på:

• Förrättning inom 3 månader — mötet där bouppteckningen genomförs ska hållas senast 3 månader efter dödsfallet.
• Inlämning inom 4 månader — den färdiga handlingen ska skickas till Skatteverket för registrering senast 4 månader efter dödsfallet.

Om du behöver mer tid kan du ansöka om anstånd hos Skatteverket. Se vår visuella tidslinje för bouppteckning för alla deadlines i rätt ordning.

Vem utför bouppteckningen?

Det finns två alternativ:

• Göra den själv — möjligt om boet är enkelt (bara bankmedel och lösöre). Du behöver två utomstående vittnen som inte är arvingar eller testamentstagare.
• Anlita jurist — rekommenderas om det finns fastighet, företag, testamente, skulder eller om arvingarna inte är överens. Kostar vanligtvis 6 500–15 000 kr.

Vad ska tas upp i bouppteckningen?

Alla tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen ska tas med:

• Bankkonton och värdepapper
• Fastigheter och bostadsrätter
• Fordon och båtar
• Lösöre av värde (smycken, konst, möbler)
• Lån, krediter och andra skulder
• Pensioner med återbetalningsskydd

Tillgångar som inte ingår i arvet — till exempel livförsäkringar med förmånstagare — behöver inte tas upp.

Dödsboanmälan — det enklare alternativet

Om den avlidne hade så lite tillgångar att de knappt täcker begravningskostnaderna behöver du inte göra en bouppteckning. Istället kan du göra en dödsboanmälan hos kommunens socialtjänst — det är gratis och enklare. Socialtjänsten avgör om villkoren är uppfyllda.

Vad kostar en bouppteckning?

Kostnaden beror på om du gör den själv eller anlitar hjälp:

• Själv: Gratis — du betalar ingenting till Skatteverket. Du behöver lägga tid på att samla in uppgifter och fylla i blanketten korrekt.
• Jurist eller begravningsbyrå: Normalt 6 500–15 000 kr beroende på boets komplexitet. Vid fastighet, företag eller tvist kan kostnaden bli högre.
• Online-tjänster: Det finns digitala verktyg som hjälper dig göra bouppteckningen själv för 1 000–3 000 kr.

Kostnaden betalas alltid av dödsboets tillgångar — inte av arvingarna personligen.

Steg-för-steg: bouppteckning på 4 veckor

• Vecka 1: Bestäm vem som ska vara bouppgivare (vanligtvis make/maka eller sambo) och kontakta jurist om du vill ha hjälp. Börja samla bankutdrag, låneavier och fastighetsvärden.
• Vecka 2: Inventera lösöre, fordon och digitala tillgångar. Kontakta banker för saldouppgifter per dödsdagen — de brukar kräva dödsfallsintyg.
• Vecka 3: Boka datum för bouppteckningsförrättningen (mötet). Kalla alla dödsbodelägare — de har rätt att närvara men behöver inte göra det.
• Vecka 4: Håll förrättningen med två vittnen. Fyll i Skatteverkets blankett (SKV 4600). Skicka in inom 4 månader från dödsfallet.

Vanliga frågor

Kan man göra bouppteckning själv?

Ja, om boet är enkelt. Du behöver då två utomstående vittnen som inte är arvingar. Vid fastighet, företag, testamente eller om arvingarna inte är överens rekommenderas jurist.

Vad händer om man missar tidsgränsen?

Skatteverket kan förlänga tidsgränsen om du ansöker om anstånd i tid. Missar du utan att ha bett om anstånd kan Skatteverket förelägga dödsboet — i värsta fall med vite.

Digitala tillgångar — vad händer med konton och abonnemang?

Bouppteckningen ska i princip ta upp alla tillgångar — inklusive digitala. Det är ett område som allt fler dödsbon behöver hantera och som ofta glöms bort.

Tillgångar som ska tas upp:

• Kryptovalutor (Bitcoin, Ethereum m.fl.) — om nycklar och plånboksadresser är tillgängliga. Värdet vid dödsdagen används. Saknas åtkomst kan de vara omöjliga att komma åt.
• PayPal, Swish-saldo, digitala presentkort — om de har ett monetärt värde ska de tas upp.
• Aktier och fonder i digitala plattformar (Avanza, Nordnet m.fl.) — kontakta bolaget med dödsattesten.

Abonnemang och prenumerationer att avsluta:

• Spotify, Netflix, HBO Max — säg upp direkt för att undvika onödiga avgifter
• Mobilabonnemang — kontakta operatören med dödsintyg
• Tidningsprenumerationer, gymkort, parkeringstillstånd
• Hyresavtal för förråd, garageplatser

Sociala medier: Facebook, Instagram och Google erbjuder möjlighet att minnesmärka eller ta bort konton. Kontakta respektive plattforms "memorialization"-funktion med dödsbeviset.

Det finns ingen juridisk skyldighet att ta upp digitala abonnemang i bouppteckningen — men de monetära tillgångarna måste med.