Laglott — bröstarvinges skyddade del av arvet

Ett testamente kan ge bort mycket — men inte allt. Svensk lag ger barn ett minimiskydd som kallas laglott, och som inte ens den mest hårda förälder kan skriva bort. Här får du veta vad laglotten är, hur den räknas ut och hur du i praktiken gör för att få ut den när ett testamente försöker göra dig arvlös.

Vad är laglott?

Laglott är den del av arvet som en bröstarvinge — barn, eller barnbarn om barnet är avlidet — alltid har rätt till. Regeln finns i 7 kap. ärvdabalken och kan inte avtalas bort genom testamente. Förälderns vilja är med andra ord inte den sista instansen: bröstarvingens rätt till laglotten är starkare.

Laglotten är alltid hälften av arvslotten. Arvslotten är det du skulle ärvt enligt den vanliga arvsordningen om inget testamente fanns.

Så räknar du ut laglotten

Formeln är enkel: ta reda på arvslotten, dela med två.

• Ett barn: Arvslotten är 100 procent av kvarlåtenskapen → laglotten är 50 procent.
• Två barn: Arvslotten är 50 procent var → laglotten är 25 procent per barn.
• Tre barn: Arvslotten är ungefär 33,3 procent var → laglotten är cirka 16,7 procent per barn.
• Fyra barn: Arvslotten är 25 procent var → laglotten är 12,5 procent per barn.

Exempel: Sven efterlämnar 2 000 000 kr och har tre barn. Arvslotten per barn är ungefär 666 667 kr. Laglotten per barn är hälften av det — cirka 333 333 kr. Testamenterar Sven hela kvarlåtenskapen till en vän måste vännen lämna tillbaka 3 × 333 333 kr ≈ 1 000 000 kr till barnen, om alla tre begär jämkning.

Vem har rätt till laglott?

Endast bröstarvingar har rätt till laglott. Det innebär:

• Biologiska och adopterade barn — alltid.
• Barnbarn — om deras förälder (den avlidnes barn) har avlidit före den avlidne, ärver de förälderns andel genom istadarätt.
• Särkullbarn — barn från tidigare relationer har samma laglottsrätt som gemensamma barn, och kan dessutom få ut sin del direkt.

Föräldrar, syskon, makar, sambor, styvbarn och bonusbarn har inte laglottsrätt. En efterlevande make ärver enligt särskilda regler men det är inte samma sak som laglott.

Hur jämkar man ett testamente?

Ett testamente som kränker laglotten är inte automatiskt ogiltigt — det gäller tills du som bröstarvinge aktivt begär att det jämkas. Gör du ingenting får testamentet full effekt, även om det strider mot ärvdabalken.

Så här går det till i praktiken:

• 1. Testamentet delges dig — du får en kopia av testamentet, oftast av testamentstagaren eller boutredningsmannen. Delgivningsdatumet är viktigt — där startar klockan.
• 2. Skriftlig begäran om jämkning — skicka ett brev till testamentstagaren där du skriver att du påkallar jämkning av testamentet för att få ut din laglott. Skicka rekommenderat så du har bevis.
• 3. Tidsfrist: sex månader — begäran måste vara framme inom sex månader från delgivningen. Missar du fristen förlorar du rätten till laglotten — även om du i övrigt har rätt till den.
• 4. Laglotten räknas av på testamentstagarens del — testamentet gäller i övrigt, men testamentstagarens andel reduceras med det belopp som krävs för att dina laglottsanspråk ska tillgodoses.

Begäran behöver inte innehålla ett exakt belopp. Det räcker att du tydligt anger att du gör anspråk på din laglott. Själva beräkningen sker sedan i samband med bouppteckning och arvskifte.

Särkullbarn och laglotten

Särkullbarn — barn som inte är gemensamma med den avlidnes make — har en särställning. Till skillnad från gemensamma barn får de ut sitt arv direkt när föräldern dör, även om det finns en efterlevande make.

Om ett testamente är skrivet till förmån för den efterlevande maken och gör särkullbarnet arvlöst, kan barnet påkalla jämkning och få ut sin laglott direkt. Det är en av de vanligaste konfliktpunkterna i svenska dödsbon, och en av de främsta anledningarna till att testamenten skrivs om.

Särkullbarn kan också välja att avstå från sin del till förmån för den efterlevande maken. Då träder de in som efterarvingar när maken senare dör och ärver då sin del — ett sätt att ge maken ekonomisk trygghet utan att förlora rätten.

Laglott och gåvor under livstiden — det förstärkta laglottsskyddet

En förälder kan inte kringgå laglotten genom att ge bort egendom strax före sin död. I 7 kap. 4 § ärvdabalken finns det förstärkta laglottsskyddet: gåvor som till syfte och verkan påminner om ett testamente kan räknas tillbaka till kvarlåtenskapen när laglotten beräknas.

Typiska exempel:

• En förälder ger bort sin villa till en av sina tre barn några månader före dödsfallet.
• En förälder tömmer sina bankkonton till förmån för sin nya sambo.
• En förälder tecknar stora gåvor till ett syskon med villkor att barnen inte ska få något.

Om gåvan bedöms likna ett testamente kan de missgynnade bröstarvingarna begära att gåvan räknas in i kvarlåtenskapen för att laglotten ska kunna tas ut. Det finns dock en tidsfrist: talan måste väckas i tingsrätten inom ett år från bouppteckningens avslutande.

Förskott på arv och avräkning

Har du fått en större gåva av din förälder under livet kan det räknas som förskott på arv. Det innebär att gåvans värde räknas av från din framtida arvslott — och därmed också från laglotten.

Huvudregeln är att gåvor till bröstarvingar presumeras vara förskott på arv, medan gåvor till andra personer presumeras inte vara det. Föräldern kan uttryckligen säga ifrån genom att skriva i ett gåvobrev att gåvan inte ska räknas som förskott.

Vanliga frågor

Kan jag göra mitt barn arvlöst?

Nej, inte helt. Du kan testamentera bort upp till halva din kvarlåtenskap till andra, men barnet har alltid rätt till sin laglott — halva det barnet skulle fått i arv utan testamente. Ett fullständigt arvlöshetstestamente gäller bara om barnet inte påkallar jämkning inom sex månader.

Vad händer om jag missar sexmånadersfristen?

Då förlorar du rätten till laglotten, och testamentet gäller fullt ut. Fristen är strikt — det spelar ingen roll om du visste om testamentet eller ej, det är delgivningen som startar klockan. Därför är det viktigt att agera snabbt så fort du fått testamentet.

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

Arvslotten är hela den andel av kvarlåtenskapen som du skulle ärvt enligt den lagstadgade arvsordningen om inget testamente fanns. Laglotten är hälften av arvslotten och är det minsta en bröstarvinge kan få ut, oavsett testamente.

Kan man avstå från sin laglott?

Ja. Du kan avstå från laglotten antingen under arvlåtarens livstid (genom ett arvsavstående) eller efter dödsfallet. Ett avstående under livstiden kan vara bindande om det är skriftligt och undertecknat. Många väljer att avstå till förmån för sina egna barn, som då ärver i ditt ställe.

Gäller laglotten även för utländska medborgare?

Huvudregeln är att lagen i det land där den avlidne hade hemvist tillämpas. Bodde den avlidne i Sverige gäller svensk ärvdabalk och därmed laglottsreglerna — oavsett medborgarskap. Den avlidne kan dock i testamente välja lagen i ett land där hen var medborgare, vilket kan förändra utfallet helt.

Praktisk checklista vid testamente som kränker din laglott

Om du just fått ett testamente som gör dig arvlös eller kraftigt reducerar din andel, gör så här:

• 1. Notera delgivningsdatumet — skriv upp när du fick testamentet, så du vet när sexmånadersfristen löper ut.
• 2. Läs igenom hela testamentet — avgör om det verkligen påverkar laglotten, eller om testamentet rör delar som inte kränker minimiskyddet.
• 3. Räkna på laglotten — utgå från en grov uppskattning av kvarlåtenskapen och antalet bröstarvingar.
• 4. Skicka skriftlig begäran om jämkning — rekommenderat brev, gärna inom de första veckorna så du slipper dra det till sista stund.
• 5. Kontakta jurist om testamentet är komplicerat — vid misstänkta gåvor före dödsfallet, utländska tillgångar eller otydliga formuleringar.